Hej, i detta inlägg ska jag mer snacka om vem jag var... Jag var en riktig liten fegis som fick dåligt samvete för allt, jag hade inga riktiga vänner pga de. Ena dagen kunde jag duga ,andra dagen kunde jag bara vara luft för dem.. Men nu i somras träffade jag Wilma , hon förändrade mig totalt. Fine jag provade att röka och dricka, men de är en del i att växa upp.... Vi var/är oslagbara, och jaa. Utan henne vet jag vad som händer, jag blir riktigt deprimerad.. Allt är skit just då, jag har bl.a Skärt mig någo gång pågrund av att jag inte hade henne vid min sida längre..

Så har det varit fram o tillbaka, senast var för knappt en månad sedan. då mådde jag riktigt kasst och var väldigt deprimerad.. Jag började röka och höll på. Men till slut så märkte min mamma de och de är jag riktigt glad över, självklart blev hon besviken på mig. Men hon är verkligen världens bästa mamma, världens bästa lyssnare och ja. Visst kan hon vara sträng ibland men de kan nog vara bra för mig, alla behöver någon som lyssnar på en och de är min mamma jag har. Jag älskar henne över hela mitt hjärta! Hon är den ENDA jag kan lita på till 100000000%. Hon stöttar mig och finns alltid för mig, kom ihåg att alla måste ha en att lita på till 10000000% och då är det ganska bra om man har en mamma, för hon själv har varit i våran ålder och vet hur jobbigt man kan ha de!

Jag och min mamma på justins konsert i Globen <3

Hej alla! Idag i min julkalender fick jag någon hand grejsimojs.